Följ 13 Day-Baggi valpars äventyr genom livet! Födda 15/12-08


Kurs i kylan…
11 februari 2010, 6:54 e m
Filed under: Träning

IMG_1752.JPG Har bokat Anita vid 5 tillfällen framåt i vår för några unghundsträningar och idag var första tillfället. Med var Kristina och Casey, Inger och Douglas, Lisa och Frasse, jag och Benny.

IMG_1729.JPG

Idag blev vi drillade i kontakt, inkallning, fotgående och stadga. Grunder med andra ord och det kändes toppenbra. Inte bara för att det känts lite meningslöst för mig att träna ren apportering då avlämningarna varit sisådär och något vi bara tragglat inne utan för att det är ju så HIMLA viktigt. Viktigast av allt! Jätteglad är jag också för att Benny-Bus höll ihop och orkade hålla koncentrationen i nästan två timmar (med korta pauser såklart). IMG_1725.JPG 

IMG_1741.JPG
Du & jag matte 😉

IMG_1737.JPG
Inger & Douglas

IMG_1745.JPG
Kristina & Casey

IMG_1751.JPG
Lisa & Frasse

Jag är ganska övertygad om att Bennys lugn och fokus faktiskt till stor del berodde på att jag själv kände mig så. För mig inger Anita en trygghet, lugn och humor som får i alla fall mig att känna detsamma vilket i sin tur avspeglar sig på hunden. Idag var han en lite guldklimp och inte en dum blondin 🙂
Man är ju rätt koncentrerad på sin egen hund och hinner inte alltid uppfatta hur det går för de andra men av eftersnacket att döma så gick det bra för alla. Roligt, och alla fick vi saker att träna mer på till nästa träff om två veckor.

IMG_1739.JPG

Solen har ju tacknämligt hållt sig framme idag men trots det blev det kyligt mot slutet. Vilken tur att Peter fixat varm choklad med vispgrädde och mackor som vi kunde gå in och smarra i oss i värmen efteråt 🙂

Tack alla för trevliga timmar. Nu känns det som tränings inspirationen börjar återvända.

Jill och Benny

Annonser


Träningsrapport
29 september 2009, 4:44 e m
Filed under: Day seven, Träning, Uncategorized

Idag var Douglas och jag med på träningen hos Ingela Funck, det var bara Boel & Elva som också deltog. Amelie med Yoshi och Patricia med Sia var upptagna, hoppas de kan vara med snart.
Nåväl, det blir ju kolossalt exklusivt att få träna så här. Som Boel berättade efter första gången, så går Ingela noga tillväga med fotgåendet, lugn, stadga o s v.

Jag vet att jag lätt slarvar med den här basträningen – både Douglas och jag tycker det är roligare att apportera! Men jag ska verkligen lägga manken till och försöka vara noggrann. Ingela påpekade att jag INTE behöver ”peppa” Douglas under fotgåendet (antar att jag är rädd att han ska tycka att det är tråkigt), utan jag ska köra ”vaggvisa” d v s prata tyst, lugnt, sövande … Vi ska också träna vårdade avlämningar hemma på köksgolvet – jo, jag medger att jag slarvat med grunderna. Elva och Boel hade gjort framsteg sedan förra veckan, poängterade Ingela. Trots att Elva höglöper, var hundarna lugna och oberörda av varandra (vi släppte ju inte precis ihop dem!). Det här känns jättespännande och helt rätt för Douglas och mig. Ingela är så lugn, noggrann och pedagogisk. Hennes Pim var med som ett gott exempel på Ingelas träningsförmåga, lugn och fokuserad, totalt avkopplad när inget hände.

douglas m bollHälsningar

Inger & Douglas



Vi tänjer gränserna!
26 september 2009, 9:01 f m
Filed under: Day seven, Träning, Uncategorized

Hej!

Igår träffades Jill, Sofia och jag med våra telningar: Benny, Grim och Douglas för en stunds träning i det härliga höstvädret. Tack vare Sofia, som har stor träningsfantasi, gör vi en massa nyttiga övningar. Vi började med att kasta ut en mängd dummies och bollar i ett hörn av den stora vallen. Sedan gick vi tvärs över vallen, cirka 150 m där vi smög ut en pytteliten dummy och en boll, som gömdes i gräset. En stor ganska vit dummy kastades som markering i det invittrade området med småapporterna. Vi som skulle apportera vände oss om och kastaren plockade upp den stora dummien. Hunden skickades ut och hittade en av de små apporterna när han låg kvar i rätt område och letade. Därefter skickades en hund på linjetag upp till de först utlagda apporterna – det gick som på räls, ingen tvekan att ge sig ut över hela den stora vallen.

Därefter backade vi över ett stort, djupt dike och gjorde om markeringsövningen precis som tidigare, men nu med längre avstånd och hopp över diket. Inga som helst problem här heller. Efter markeringen blev det ytterligare ett linjetag upp till de återstående apporterna i det första området.

En introduktion i närsöksträning fick vi också, Jill & Benny samt Sofia & Grim hade redan påbörjat denna träning, vilket Douglas och jag ännu inte gjort.

Som avslutning på denna härliga eftermiddag gjorde vi ytterligare en linjetagsövning med hopp över staket OCH STÖRNINGSMARKERING – visst låter det avancerat! De fick alltså inte ta den kastade markeringen, utan skulle gå på linjetaget först. Det var faktiskt lätt som en plätt för våra talanger! Ursnyggt jobbat.

På egen hand skulle jag aldrig ”vågat” göra sådana här övningar, men ungdomarna växer hela tiden med uppgifterna, de misslyckas aldrig och de tycker själva att allt är så otroligt roligt!

Nu blir det allt svårare att få till träningstillfällen, kvällarna blir fort mörkare, helgerna fyllda med andra aktiviteter, så vi får se när vi kan träna ihop igen – Jill och jag har bokat in en träningsstund på onsdag eftermiddag i nästa vecka.

På tisdag ska Douglas och jag vara med på Ingela Funcks träning med några av de andra syskonen, det ska bli spännande!

boll

Ha det bra allihop!

/ Inger & Douglas



En liten rapport om dagsformen
06 september 2009, 6:24 e m
Filed under: Bilder, Day eleven, Träning

Nu var det ett tag sen man skrev nåt, tiden försvinner ju bara iväg! Semester har vi haft, två veckor på Gotland var en välbehövlig vilopaus från vardagen. Vardagen ja, den består mycket av att pussla med jobb på jobbet och jobb hemma, dagmatte, flexledighet. etc för att kunna tillbringa minsta möjliga tid borta från hundarna. Lite stressigt ibland, det medges, men det är det ju värt. Belöningen är ju varje dag när man kommer hem från jobbet (eller tar paus i hemmajobbet), och får gå ut i den fina skogen som jag har utanför huset utrustad med godis, pipa och några smådummisar, och tillsammans med Iris och Elva. Även om Elva fortfarande är en rätt så ”jobbig” hund till vardags (i fredags hade t.ex. min favorittop och hennes fäll finfördelats som straff för att jag kom lite sent hem från jobbet, och jag har ännu inte riktigt fått tillbaka mina långa sovmornar när jag är ledig), så är det så roligt att träna med henne att det väger upp allt annat. Periodvis tränar jag rätt så seriöst, tycker jag själv iallafall, men ibland blir det väl mer kvantitet än kvalitet tyvärr, man kan ju inte vara på topp jämt… Men nåt litet tränat blir det nog i stort sett varje dag.

Fotträningen går i ärlighetens namn inte särskilt bra just nu. Blir mycket tjat och inte sådär lugnt o harmoniskt som man önskar sig. Måste fundera lite och ha nån form av plan där.

När det gäller apporteringsträningen ser det ljusare ut. Tränar en del långa linjetag, närsök och lite höger-vänstertecken. Jätteroligt är det, hon är så full av glädje, självförtroende och målmedvetenhet när hon ger sig iväg, och lika snabbt tillbaka. Hon har dock lätt för att bli lite slarvig med avlämningarna, så där måste man vara petnoga. På sistone har jag även provat några små sök, och det har gått alldeles strålande. Målmedvetet och inte bara en massa tokspring. Idag körde jag t.o.m. med vilt, och hon var helt spontan till min stora glädje, tidigare har det ju krävts en hel del uppmuntran och ibland lite krav för att hon ska greppa dem. Sök ska jag nog inte köra så mycket i fortsättningen, självständigheten finns där ändå tror jag.

Två andjakter har vi varit på. Första gången fick hon följa med ut på efterapporteringen. Hon fattade verkligen ingenting, först tyckte hon allt var allmänt konstigt, sen gav hon sig iväg för att kolla dels varför folk blåste i sina pipor, och dels vad Iris och Baggi gjorde ute i vassen. Lite väl självständig blev hon, så nu blir det inget mer sånt ”springa-hur-som-helst”. Nu i helgen var det dags för jakt igen, och den här gången fick hon vara med och sitta vid sidan under skyttet. Väldigt fint uppförde hon sig, lugnt och uppmärksamt. Hade eventuellt tänkt låta henne hämta något, men det sköts ganska lite och det blev inget bra tillfälle med ”lagom” svårighetsgrad så det fick vara. Men jag var som sagt ändå väldigt nöjd med hennes lugn, och det känns viktigast just nu. Plus att hon när det var klart spontant gick och hämtade änder ur ”högen” som Iris hade hämtat. Första gången hon plockade upp vilt helt på eget initiativ, utan att ha sett det kastas etc.

Som sagt, det är väldigt roligt att träna just nu. Mitt problem är att inte stegra för fort, har gjort det några gånger, och förbannar mig själv varje gång. ”Succéträning” är väl inte alltid så bra, men just nu, som grundträning, är det ju ändå det man ska satsa på, och det måste jag verkligen intala mig. Om vi tränar ihop några av oss och jag får för mig att göra något extra krångligt ”för att utmana lite”, kan ni lova att slå mig då!?



Vad gör NI?
06 september 2009, 12:20 e m
Filed under: Day seven, Träning, Uncategorized

Vi tränar något i stort sett varje dag, under promenaderna blir det många tillfällen till lite fotgående, stadga, markeringsövningar etc.
Igår tog jag fram lite vilt och kastade ut 2 kråkor och 1 mås på vallen härutanför, det var bra vind, d v s en lätt motvind. Jag gick in och hämtade Douglas och bara promenerade lugnt med honom i koppel för att se hur hans näsa var med på noterna (han visste alltså inte att jag kastat ut något). Det tog inte lång stund innan han ivrigt vädrade, då släppte jag honom bara. Han hittade snabbt måsen, tog den tveklöst och levererade snabbt in den. Nu skickade jag ut honom med ”sök”, vilket han tycks förstå nu, han fann snabbt kråka nr 1 – den nosade han bara på och lämnade därhän. Jag gick ut och kastade upp den och då tog han den och kom till mig. Nu hade vi en kråka kvar. Jag lät honom jobba ostört, han använder näsan aktivt och följer fint upp vittringen – och nu tog han utan tvekan upp kråka nr 2.

Kaninen som jag också tagit fram var inte tinad igår, utan jag sparade fågeln tillsammans med den i källaren, där det är rätt svalt. I förmiddags tog jag viltet och Douglas till ett skogsområde, där det var torrt på backen. Douglas kopplades och jag gick och lade ut ett sökområde där jag kunde se alla upptag och att han inte skulle riskera att springa på något mer vilt på väg in. Jag kvackade och lät, så han skulle förstå att något spännande hände.

Douglas gav sig iväg i god fart och fann snabbt första viltet, helt spontana upptag på samtliga vilt och snabbt in med dem, ingen tendens att fortsätta att söka med vilt i munnen, det är ju skönt. Han lämnar av väldigt trevligt, han är mycket positiv i sitt uppträdande, han är förväntansfull men visar ingen stress.

Vi tränar även markeringar och linjetag, igår provade jag för första gången ut-kommando, med en apport bakom honom – han var väldigt fundersam först, men fattade snabbt galoppen.

Här är lite bilder från förmiddagens träning med vilt:

X jakt o träning 008Hmm, ska jag hämta de här …

X jakt o träning 012Full fart in med måsen … rörelseoskärpa!

X jakt o träning 016… och så full fart ut igen …

X jakt o träning 018… över stock och sten …

X jakt o träning 021Där låg kaninen, långt in under granen.

X jakt o träning 022Balanserat, prydligt grepp – fin avlämning – duktig Douglas!

Hur tränar ni, går det bra med vilt? Det vore kul att höra, hoppas att den här bloggen inte tynar bort!

/ Inger & Douglas





Vi går på kurs
14 april 2009, 8:36 e m
Filed under: Bilder, Day four, Roligt, Träning

Vi går på kurs, ja tom två stycken. En via brukshundklubben och en lite mer privat, båda är mest inriktade på kontakt och allmän träning. Den ena går i samhället där jag bor så det är så praktiskt, killen som leder är en gammal kurs kompis till mig sedan jag gick instruktörs utbildningen i SBK. Märker att det är nyttigt att vara bland andra hundar och människor. Ozzy tycker mest om människorna och har svårt att sitta still om en ”tvåbent” kommer fram.
Annars växer han så det knakar..väger strax under 15 kg nu, det verkar som om hela kullen är jämn efter vad man kan läsa i bloggen.
Det ska bli kul att se många av er på valpträffen!
I lördags tog han ett första dopp – ja inte i en sjö, utan i fiskdammen hos dem vi besökte (som tur var fanns det inga fiskar där) han lekte med en busig Jack Russelvalp och behövde nog svalka av sig 😉

Hälsningar Birgitta

Valpkursen - vi går slalom

Valpkursen - vi går slalom

Badar i fiskdammen

Badar i fiskdammen



valpträning…
19 mars 2009, 2:13 e m
Filed under: Day eleven, Träning

irisoelvamars09-0151Javisst är dom små monster! Tycker för Elvas del att det är ungefär varannan dag sova och mysa och varannan dag Ge Järnet! De dagarna kan man bli lätt gråhårig.  Gud visste vad han gjorde när han uppfann tuggbenen.

Såg i nån kommentar att någon var nyfiken på vad vi gör med som små liven – hur vi tränar etc. Så här är ett försök att skriva lite om det! Till att börja med tänkte jag tipsa om (förutom Lenas bok såklart ;-)!) Eva Bodfälts blogg, och hennes bok Kontaktkontraktet. Även om man inte håller med om allt så är det väldigt inspirerande läsning tycker jag, och bra ”träningstänk”. Vissa dagar heter ju valpen bara ”nej,nej, NEJ”, och då behöver man inspiration för att bli lite konstruktiv istället för bara sur och tjatig…

Inkallning och ”nej” har det blivit ganska mycket av, och det går bra tycker jag.  ”stanna kvar” gör vi ibland hemma i köket, kanske är dags att börja utomhus också.

Elva är en ganska livlig och nyfiken hund, och jag tror att det är viktigt att tidigt låta henne träna på koncentration, passivitet och störningstålighet, utan krav o stress.  Idag har jag t.ex. tränat linjetag med den vuxna hunden, med valpen bredvid. Hon vill ju såklart gärna med när Iris flänger iväg på sina skick. Då får hon istället ibland sitta still o äta godis, ibland leka med mig och ibland göra ett litet godissök åt andra hållet.  Det känns som en bra övning, och det är förvånansvärt lätt att få henne att ”släppa” sin upphetsning och istället fokusera på sin egen uppgift. Man vill ju inte göra saker som bygger upp stress och frustration, och jag hoppas att det här är rätt väg.

Miljöträning känns också viktigt. Vi har gått små promenader i lilla förortscentrumet, och suttit långa stunder o tittat på hundar (jättekul!), vuxna (rätt så kul!) och barn (lite otäcka) som passerar, utan att hälsa på dom. Sen när hon slappnat av och inte reagerar på alla hon ser har vi gått hem igen. Hon har ju såklart också fått hälsa på och vara social med andra människor o hundar, men bara såna jag känner. Såna vi möter ute vill jag att hon ska ignorera. I skogen får hon sitta still o äta godis, alternativt leta godis, när folk o hundar passerar. En hel del Frolic går det åt!

Lite, lite apportering har vi gjort, har jobbat mycket på att kela o vara social när hon har dummyn i munnen (och inte låta henne rusa runt med den själv…), och det har gett ganska bra resultat såhär långt.

Nu har jag skrivit en uppsats igen. Hur gör ni andra? Man vill ju ge valpen vettiga och konstruktiva aktiviteter, annars hittar hon ju ändå på egna aktiviteter, och de är inte så konstruktiva alltid… Men för mycket för tidigt är ju inte heller bra!

 

Ha det bra allihop!

Hälsningar Boel o Elva